Livet har gått hårt fram med Charles ”Charlo” Olav Torp. Han är snart fyrtio, tunnhårig och lätt överviktig. Charly har blivit av med sitt arbete som bilförsäljare, hans fru har dött i leukemi och hans sjuttionåriga dotter vill inte veta av honom. Charly är spelmissbrukare och har spelat bort sitt liv och han är i desperat behov av pengar. Dessa pengar ska hjälpa honom att bli kvitt sin skuld och vinna tillbaka sin dotters förtroende.    En mörk och regnig novemberkväll ger sig Charlo iväg på sitt uppdrag. Gatorna är öde, inte ens en hundägare har vågat sig ut. Med kippande stövlar och  klädd i en sliten grön parkas styr han stegen mot Harriet Krohns hem. Planen är närmast genial, den vackra blomsterbukett han har med sig är hans inträdesbiljett. Men det hela förlöper inte riktigt som Charlo tänkt sig och han lämnar hastigt lägenheten med blod på händerna.     Tanten blev ju desperat, tänker Charlo. Hon vägrade släppa sitt grepp och han var tvungen att få slut på hennes klängande. Tur att han fick med sig det han var ute efter.     De korta tidningsnotiserna om den gamla damens död invaggar Charlo i falsk säkerhet. Han löser sin skuld och köper dottern det hon sedan liten flicka drömt om – en egen häst.      Långsamt, mycket långsamt hittar far och dotter tillbaka till varandra. Charlo lyckas få arbete som alltiallo i stallet och dagarna ägnas åt mockning och utfodring. Han är fullkomligt omedveten om att mordutredningen leds av kriminalkommissarie Konrad Sejer – en polisman med få ouppklarade fall på sin meritförteckning.     Karin Fossum är mästerlig på att krypa in under huden på människor. Mordet på Harriet Krohn är ett mörkt och intensivt porträtt av en mördare. Läsaren får följa med hans tankar och handlingar från första stund. Men Mordet på Harriet Krohn är också en gripande skildring av relationen mellan en far och hans dotter. En far som är beredd att göra allt för att uppfylla sin dotters högsta dröm.